Hatchet hade släppt skivan The Deed is Done året innan och fått mycket kritik för den mer radiovänliga produktionen (jag gillar skivan), men när man skulle dokumentera hur gruppen lät levande och på riktigt gick man tillbaka till grunderna. Det betyder muskulös hårdrocksboogie med mycket gitarrer och whiskeydränkt sång och med en självsvängande produktion av Tom Werman (senare producent för Mötley Crüe).
Alla gruppens klassiker avverkas och många gånger låter de mycket bättre än på studioskivorna. Låtar som Whiskey Man (såklart), Bounty Hunter, Gator Country, Bloody Reunion och Flirtin’ with Disaster. The Deed is Done måste förstås också marknadsföras men Stone in Your Heart och Satisfied Man får båda mer än godkänt, trots att de sticker ut. Man hinner också med en suverän version av Allman Brothers Dreams I’ll Never See däremellan. Sedan radas det upp rasande gitarrsolon på löpande band i Edge of Sundown och Fall of the Peacemakers innan man river ner huset med rockaren Beatin’ the Odds.
Sedan var det då Free Bird. Det finns någon slags oskriven lag om att de enda som får spela Free Bird är Lynyrd Skynyrd själva. Allt annat är helgerån. Uppenbarligen struntade Molly Hatchet i detta och kanske är det en av orsakerna till varför gruppen aldrig riktigt tagits på allvar. Men, helgerån eller inte, de gör den faktiskt väldigt bra här. Salige Danny Joe Brown (som dog 2005) var en utmärkt sångare och att Hatchet fortfarande idag spelar Free Bird får man väl se som en hyllning till såväl Lynyrd Skynyrd som Danny Joe.
Sammanfattningsvis så är Double Trouble Live en av genrens bätrre liveskivor. På sätt och vis innebar det också ett avslut för Molly Hatchets klassiska era eftersom det efteråt bara gick utför. Av musikanterna här är det bara keyboardisten John Galvin som idag spelar i dagens styggelse till sättning. Gitaristen Dave Hlubek är med ibland men gör varken till eller från.
